En fördömd dröm
Du gav dig för lätt, du ligger på marken nu med öppna armar.
Du ber om förlåtelse, en tom bön utan ord.
Allt du ber om blir till aska i mina öron och du ger inget annat än frätande syra.
Kanske du var så bestämd över att ge mig lögner från början?
Vad du än gjorde resulterade det i att jag fick skulden, en känslokall och stickande skuld.
En skuld jag inte ska ha, en skuld som du skapade och du förtjänar.
Du förtjänar döden värre än döden.
Tomma ord och frätande syra.
Det är jättefint, jag lovar. bry dig inte om vad 'Hon' säger, det tror jag inte att du gör på usidan, men innerst inne så är det något du nog tänker på mycket (när du bloggar i alla fall.). 'Hon' vet inte vad hon pratar om...
Bry dig inte ett skit, jag gör det men jag är ju som jag är.
Kom ihåg att jag älskar dej!
